1060 - MARTIAL RAYSSE. "La belle verte". Flocage, blandteknik på duk, 35 x 24 cm, inklusive ram 35,3 x 24,3 cm. Signerad och daterad a tergo MARTIAL RAYSSE 65.

MARTIAL RAYSSE. "La belle verte". Flocage, blandteknik på duk, 35 x 24 cm, inklusive ram 35,3 x 24,3 cm. Signerad och daterad a tergo MARTIAL RAYSSE 65. Verket är registrerat i Martial Raysses arkiv under nummer IMR-0241. PROVENIENS Galerie Alexander Iolas, Paris, 1965. Anna-Stina Malmborg & Gunnar Höglund Collection. Martial Raysse var en av pionjärerna inom den franska popkonsten och skapade bilder med utgångspunkt i vardagslivets trivialiteter starkt influerad av reklamens värld. Han vände sig bort från den realistiska konsten för att istället framhäva den inneboende livskraften i vardagliga föremål och bilder. Under början/mitten av 1960-talet utförde Raysse en serie med kvinnoporträtt. Till skillnad från sina amerikanska popkonstkollegor som till exempel Andy Warhol, vilka ofta porträtterade kända ikoner, fokuserade Rayssel främst på anonyma kvinnor hämtade från reklam, modemagasin och massproducerade affischer. Genom att stilisera dessa ansikten lyfte han fram hur konsumtionssamhället förvandlade den kvinnliga identiteten till ett standardiserat skönhetsideal. Under denna period spelade Galerie Alexander Iolas i Paris en central roll på efterkrigstidens konstscen genom att fungera som en transatlantisk bro mellan det amerikanska och franska konstlivet, där Iolas sammanförde den framväxande popkonsten med den europeiska rörelsen Nouveau Réalisme. 1965 arrangerade galleriet en separatutställning med Martial Raysse som kom att få en stor betydelse för hans genombrott såväl i Frankrike som internationellt och banade vägen för en prestigefylld retrospektiv utställning samma år, Martial Raysse, maître et esclave de l'imagination, på Stedelijk Museum i Amsterdam, vilket bidrog till att Raysse fick representera Frankrike vid Venedigbiennalen 1966. Efter framgångarna 1965 belönades Martial Raysse vid Venedigbiennalen 1966 med David Bright-priset för konstnärer under 45 år. Efter majrevolten 1968 förändrades hans konstnärliga inriktning radikalt. Han lämnade Paris och galleriscenen för att under 1970-talet i stället fokusera på experimentell film och ett traditionellt, figurativt måleri. Denna tvära vändning mot ett mytologiskt och allegoriskt bildspråk mottogs till en början med oförstående av konstmarknaden. Efter millennieskiftet har man dock omvärderat hans senare konstnärskap, framför allt genom två stora retrospektiva utställningar, den ena på Centre Pompidou i Paris 2014 och den andra på Palazzo Grassi i Venedig 2015. Genom sin banbrytande roll under 1960-talet förblir Raysse en av de mest betydelsefulla förgrundsgestalterna för den europeiska popkonsten.