1012 - NIKI DE SAINT PHALLE. Nana. Polyester resin, höjd 16 cm. Undertill signerad Niki de Saint Phalle, 1968.

NIKI DE SAINT PHALLE. Nana. Polyester resin, höjd 16 cm. Undertill signerad Niki de Saint Phalle, 1968. Utställningskatalog från Gimpel & Hanover Galerie Zürich med dedikation från Niki de Saint Phalle till Anna-Stina Malmborg medföljer. PROVENIENS Gimpel & Hanover Galerie Zürich, juni 1968. Anna-Stina Malmborg & Gunnar Höglund Collection. Efter ett psykiskt sammanbrott i början av 1950-talet upptäckte Niki de Saint Phalle konsten som terapi, vilket ledde henne in i konstnärsgruppen Nouveau Réalisme och ett internationellt genombrott med hennes berömda skjutmålningar (Tirs). Genom att avlossa ett gevär mot gipsreliefer med dolda färgbehållare lät hon konsten ”blöda” i en katartisk revolt mot sin far, kyrkan och patriarkatet. När hon lade ner geväret i slutet av 1963 skiftade hon fokus till kvinnans samhällsroller genom skulpturer av kvinnor och födande mödrar, vilket 1965 resulterade i födelsen av hennes Nanas (det franska slangnamnet Nana vilket närmast kan översättas till ”brud” eller ”tjej”) - frodiga, färgstarka jättekvinnor inspirerade av en gravid väninnas former. Skjutmålningarnas destruktiva vrede övergick till en hyllning till den allsmäktiga kvinnan. De tidiga figurerna var gjorda av tyg, garn och gips men runt 1968 övergick hon till att använda polyester och glasfiber vilket gav mer släta och glänsande ytor. Detta tåliga material gick också att göra i monumentalformat för utomhusskulpturer, som den grupp som står utanför Moderna museet i Stockholm. Under detta revolutionsår började Saint Phalle söka sig utanför galleriernas stängda rum. Hennes Nanas utvecklades även till multiplar och massproducerade, uppblåsbara badleksaker. Hon menade att hennes konst skulle vara tillgänglig och tillhöra folket på gatan, inte bara kultureliten.